Operationen

Strax bar det iväg - in och kissa sen hopp upp i sängen och rull iväg.. vet att jag tittade i taket på klockan där 13.53 före vi kom till hissen och åkte ner till op-avdelningen. Väl där blir min säng ställd på ett ensamt ställe i väntan på att det skall dra igång. Här kom även narkossköterskan(läkaren?) Alexander och presenterade sig, frågade om jag var laddad, vilket jag var och han berättade lite snabbt om själva sövningen. Sedan var det dags att vänta in Carmen och Peter som skulle operera mig och efter att ha hälsat på dem var det lite väntan till. HÄR hade jag velat haft lugnande i kroppen - jag kände mig ensam och alla mina tankar var inte speciellt trevliga. Hur hade jag hamnat här, varför skulle jag göra detta, svaga människa som inte klarar av detta utan att betala 115000:- och operera mig. Jag kanske dör - mina barn... ja alla tankar virvlade runt runt och det var en stor lättnad när det annonserades att det var dags. Kliva över på opbordet, klistra ekg-pluppar och all annan övervakning.. väldigt bra människor runt mig hela tiden som är måna om att jag skall ligga bra. Här ungefär får jag syrgasmask med rejält mottryck som ger lätt panik men jag vinklar om kinden och kan pysa ut lite luft vid sidan om samtidigt som jag får medicin i handen.. man talar om för mig att jag börjar känna mig trött. Jo tack.. skönt.. nu är det på gång! 

SVART

"**** nu är det färdigt.. dags att vakna!" Jag mindes tydligt att de sagt åt mig att jag skulle få flytta mig över till sängen själv och det gjorde jag där i dimmorna. Blev sedan utkörd i ett lite mörkare eget uppvakrum.. "hur mår du?" Då kom tårarna.. jag levde och det var klart! Dåsade, smågrät av glädje, dåsade, sedan var gråtmildheten över och jag fick tassa upp på toaletten, (ja jag hade såklart med mig någon) var iväg två gånger och sedan fick jag komma upp på avdelningen.

Jag låg högt i puls länge och fick ett piller att sänka det med, det här var inget jag kände av vilket var det viktigaste. Sedan var det syrgasgrimma hela natten, övervakning en gång i timman med blodtryck och syresättningskoll. Fragminspruta mitt i natten.. promenad mitt i natten för att försöka bli kvitt gas... provtagning vid halv sex på morgonen. Då blev jag av med dropp och allt utom syremätaren... över i sidoläge och sov som en liten gris mellan 7-8 då det med stora bokstäver annonserades GOD MORGON! och uppmaning om dusch och påklädning. Lydig som jag är stapplade jag in i duschen..det var skönt.. till det började susa i huvudet och jag fick kasta mig ut och slänga mig på sängen halvnaken medan svimningsattacken gav med sig. Av ansträningen fick jag rejäl kramp i magen... jag blev rädd... och ledsen. Det löste sig med gaspromenad och en tablett. Första natten gjord!